Te echo de menos

Var vid farmors grav igår och skrev en lapp till henne. Det kändes liksom bra.
Jag var inte särskilt stor när hon dog, men hon har betytt väldigt mycket för mig ändå.
Jag har ingen mormor, ingen farmor och ingen farfar. Och inga släktingar som jag träffar överdrivet ofta, om inte någon fyller år eller så. Så när jag är hos någon som har släkten där, känns det så annorlunda. Dem har alla så bra kontakt med varann och därför tycker jag om att vara där bland de.






Kommentarer

Kommentera inlägget:

Namn:
Spara ditt namn

Din mail (kommer inte publiceras))

Din bloggadress (om du har)

Kommentar<3

Trackback
RSS 2.0